Livet

Jag kan inte vara den enda som tycker att det är svårt att ta mig igenom dessa neutrala höstdagar.
Då jag inte kan nå fram till vad jag längtar efter så känns det som att hela världen tittar på.

Det gör så att problemen tränger på, då har jag bara min själ att fäktas med. Det är inte en debatt jag lever i. Det handlar om rå styrka, varken ord eller kunskap kan få mig att vinna. Det är då jag förblir tankelös.
Då dessutom min allierade, kärleken, redan har dött i sin romantiska strid mot den största fienden; paniken, så blir det en tom strid mellan mig och natten.

Att sjärnorna ska falla på alla uppbrända broar och sönderslagna speglar, visste vi redan om då vi hörde om mannen som levde ett liv i askan av sina sönderbrända drömmar. För vi alla hade gått i mannens aldelens för små skor.
Så vi förstog att vi är lika förlorade, sönderslagna och frusna, även fast temperaturen och den döda kärleken är på topp.