Hunger

Varför gör natten en så förvirrad?
Jag förstår inte varför jag tänker sådär mycket om natten, jag vet inte varför allt oftast blir fel.
Men det är bara ett timglas som rinner, och hjärtslag som du ska utnyttja till det som du känner för.

Under tiden jag har haft har jag bara förståt det som var vårt, även fast det inte fanns något att förstå.
Men jag har gett dig lov, jag har gett dig lov att dra ner mig till avgrunden eller sätta mig bakom ett kravallstaket.

Gårdagen gick för fort för att jag ska kunna hugga tag i samvetet som sagta dra händelserna tillbaka, mina minnen.
Jag kommer att ångra att jag faktiskt lät mig tro - tro att du var något speciellt, tro att du inte var något alls.
Men jag kommer att låta det gå, förr eller senare.

Och som jag sa, jag vet min framtid, men jag känner den inte.