Men det var inte allt som spökade runt i mitt huvud.
Under den här tiden lärde jag känna en ny person som skulle komma att betyda en hel del också. Tony, älskade Tony.
Jag vet inte om jag har något att säga om den grabben egentligen. Han blev en del av mitt liv som kändes trygg. En del som skulle komma att stanna, trodde jag.
Men jag känner att han är den som gjort störst intryck på mitt liv. Även om vår vänskap inte varade så länge.
Jag hade haft så mycket tankar om fel i tillvaron och vad man kunde göra åt skiten. Han hjälpte mig med mycket. Gav mig något att tro på igen.
Dessa två män gjorde så att jag ville vakna om dagarna och ge livet en chans. Det var inget någon klagade på. Nu var mitt liv på gång igen. Ett liv värt att tillsätta drömmar till igen.
Ack så fel jag hade. Tiden kom också då den där Tony lämnade också min sida, hastigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar